Om läsårsplaneringen Bildteori

Välkommen till vår bloggsida om en läsårsplanering i gymnasiekursen Bildteori, 100 p. Vi har arbetat fram ett förslag på innehåll till denna kurs under vår kurs Pedagogik/ Didaktik C. Du får gärna använda dig av innehållet på ett sätt som passar dig - både delar och helheter. 

Kursen Bildteori (BIDBIT0) tillkom under GY11-reformen. Vi anser att (bild)teorin synliggörs genom praktiska övningar, därför innehåller denna kurs teoretiska begrepp som bearbetas i praktiken.

Vi som har utformat denna läsårsplanering heter: Amanda de Frumerie, Mats Ljus, Sunna Lundqvist, Katarina Mörk, Tess Emma Svensson.

Konstfack

Bildpedagogiska Institutionen
Handledare: Kajsa Tegnér och Lennart Åkman
HT 2012

Lektionsmall

Rubrik på kursmoment utifrån centralt innehåll

Vad & varför?

Här presenteras centralt innehåll och kunskapsmål samt kort konkret beskrivning av kursens innehåll.

Hur?

Presentation av uppgift.
Tidsåtgång och materialbehov.

Kurslitteratur:

Något som ska läsas?

Referenslitteratur:

Något för läraren (eller den som vill fördjupa sig.)

Examinationsform/bedömning

Hur sker den löpande (loggbok/muntligt på lektion/osv) och avslutande(inlämning/muntligredovisning/prov/osv) bedömningen ut?

Kunskapskrav

E

C

A

Välkommen till kursen Bildteori

Läsåret 2013/2014
Onsdagar 12:30-14:50 
Lär dig hitta här på hemsidan!

Vecka 34 - Introduktion

1. Kursen presenteras och vi går igenom kursupplägg, bedömning och vad normkritiskt förhållningssätt innebär.
2. Lära känna-/teckningsövning i smågrupper.
3. Namnövning

Kurslitteratur:
Kursplan - BIDBIT0

Utdrag ur Bryt! om normkritisk pedagogik:
"Normkritisk pedagogik
Ofta när man arbetar för likabehandling och mot diskriminering bygger 
upplägget på att man vill skapa förståelse, tolerans och empati för 
människor som blir utsatta för diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det kan exempelvis handla om hbt-personer, muslimer eller 
människor med funktionsnedsättningar. 
Det finns en rad risker med att arbeta utifrån ett sådant upplägg. För det 
första är det stor risk att man missar de normer och maktstrukturer som 
gör att vissa människor ses som avvikare och andra som normala. Om 
man exempelvis lägger allt fokus på problemet med att endast ett fåtal 
homo- eller bisexuella känner att de kan vara öppna med sin läggning i 
skolan eller i arbetslivet missar man varför homo- och bisexuella måste 
berätta om sin sexualitet gång på gång medan heterosexuella inte behöver 
göra det. Man missar helt enkelt heteronormen. 
För det andra är det ofta en risk att man förutsätter att de människor som 
ska lära sig om människor som blir utsatta för diskriminering inte blir 
utsatta själva. Om en grupp ska diskutera huruvida samkönade par ska 
få gifta sig eller inte tänker man sig oftast att gruppen består av heterosexuella människor – trots att homo- och bisexuella finns överallt. 
För det tredje riskerar man att återupprepa normer och inte förändra 
något i grunden. Normer fungerar så att avvikare ses som »onormala« 
eller »konstiga« medan de som följer normerna ses som »normala« och 
»vanliga«. Men det ingår också att de som tillhör normen tillåts diskutera 
och tycka till om avvikarens villkor och rättigheter. Till exempel diskuteras 
ofta samkönade pars lämplighet att vara föräldrar med hänvisning till 
sexuell läggning, medan heterosexuellas förmåga att vara bra föräldrar 
sällan eller aldrig relateras till sexuell läggning.
Vi har valt att vända på perspektiven. Istället för att bara prata om de som 
bryter mot normerna vill vi fokusera på hur normer bidrar till att vissa 
människor ses som avvikare och andra som normala. På så sätt menar vi 
att man kan synliggöra och ifrågasätta varför människor diskrimineras, 
inte bara tycka synd om och hjälpa dem när det väl sker. Kunskap om 
avvikarens situation är helt enkelt inte tillräckligt för att skapa rättvisa 
villkor. Om man ser till kvinnors villkor känner de flesta till att de är 
sämre än mäns, och alla har någon gång under sitt liv träffat en kvinna."

Referenslitteratur:
Normkritisk pedagogik, Kursplan och skollag

KONSTTEORI

Syfte

"Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om konstbegreppet och konstbilden, populärkulturens bilduttryck och andra kategorier av bilder samt hur bilden i sitt sammanhang uppfattas av betraktaren."

"Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om den konstvetenskapliga traditionen och delar av konsthistorien."

Kunskapsmål

2. Kunskaper om konstteori och konstvetenskap.

Centralt innehåll

Konstteori och konstvetenskap.

Kunskapskrav

E  - Eleven redogör också översiktligt för en konstteori.

C  - Eleven redogör också utförligt för en konstteori och för samband med konsthistoria.

A  - Eleven redogör också utförligt och nyanserat för en konstteori och för samband med konsthistoria.

Vecka 35 - En-minut-skulptur

En minut skulptur

 

Konstnär; Erwin Wurm

Vad & varför?

Bildproduktion och bildanvändande i olika sammanhang.

One minute sculpture är en konstform som Erwin Wurm började med under senare

delen av 80-talet. En konstform som använder och integrerar kroppen som skulptur och 

föremål, på ett oväntat sätt och på ett så enkelt sätt som möjligt. Dessa skulpturer är 

tillfälliga, därav namnet, dokumenteras med foto eller film. Med One minute sculpture vill 

man bla ifrågasätta definitionen skulptur. Det är också ett väldigt tacksamt sätt att synliggöra 

normer som är svåra att se, de osynliga regler som vi förhåller oss efter i umgänge med varandra. Dessa synliggörs lättast i stunden då de bryts. Det som också synliggörs är hur vi fyller en minuts skulpturerna med mening när vi betraktar det som en bild, det kommer fram tolkningar som kanske inte fanns med i stunden då bilden togs. En introduktion till bildteori med andra ord, hur vi ser och tolkar bilder.

Hur?

• Ni ska med kroppen som verktyg gestalta och dramatisera en fotografisk bild.
• Ni ska använda er utav ett objekt (t.ex en stol, en väska, något i skåpet och/eller något i närmiljön (t.ex korridoren, tunnelbanan)
• Ni kan använda perspektivet för att förskjuta verklighetsuppfattningen...

Fundera över
 

• Hur förväntas man använda objektet/miljön
• Hur förväntas man inte använda objektet/miljön
• Använd objektet/miljön på ett nytt och oväntat sätt!

Redovisning i helklass

Vi tittar på bilderna tillsammans där alla utom den grupp som tagit bilden för ett samtal om vad bilden kommunicerar för något.
Tillsammans ger vi förslag på en titel som passar.

• Vad ser vi, vad tolkar vi? 
• Vad är det som gör att vi tolkar bilden så?

Sista ordet får den grupp som tagit bilden!
Vi vill gärna veta hur bildprocessen gick till.

Till loggboken: Lägg upp fotografiet på din En-minut-skulptur

Beskriv skriftligt hur du/ni använde objektet/miljön på
 ett nytt sätt. Reflektera över användningssättet.

Referenslitteratur:
Konceptkonst - Kairos 11
Konstteori - en introduktion, Cynthia Freeland

Vecka 36 - Konceptkonst

  Återkoppling till En-minut-skulpturer

                                     

Termen konceptkonst myntades så tidigt som 1961 av en amerikansk Fluxus-konstnär, och rörelsen har viss förankring både i popkonst och minimalism. Introduktionen av konceptkonst för en svensk allmänhet skedde framför allt vid Galerie S:t Petri i Lund 1971-82 och för en större publik på Malmö Konsthall 1975.

(NATIONALENCYKLOPEDIN, 2012-11-01)

Hur? 
Vi tittar gemensamt på skulpturerna utifrån begreppen denotation
och konotation. Vi diskuterar vilka normer de bryter emot och era upplevelser att göra dem.
Föreläsning om konceptkonst. 
Vi tittar på filmer av konceptkonstnärer och samtalar kring dessa:
Konstnärer: Yoko Ono, Vi tittar på Yoko Ono´s film Cut Piece
från 1964.

Klara Lidén, Vi tittar på filmen Paralyzed från 2003.

Kurslitteratur:

Läs "Paragrafer om konceptuell konst" av Sol Lewitt i boken Konceptkonst.

Referenslitteratur:
Konceptkonst, Kairos 11

Examinationsform/bedömning
Till loggböckerna: Skriv en text, ca 1/2 A4 om konceptkonsten och dess betydelse.
Gör en analys av ett av verken vi tittat på (Paralyzed och Cut Piece)

Betyget E

Eleven är delaktig i uppgiften One-Minute- Sculpture och har lagt upp resultatet i sin loggbok.
Eleven är delaktig i återkopplingen till One-Minute-Sculpture samt på ett enkelt sätt skriver om konceptkonsten och analyserar ett av verken i sin loggbok. 

Betyget  C

Eleven visar att den utförligt kan analysera ett av konceptkonstverken och redogöra konceptkonsten och dess betydelse. 

Betyget A

Eleven kan på ett utförligt och nyanserat sätt skriva om konceptkonsten och dess betydelse.
Eleven gör en komplex analys av ett av konceptkonstverken.