Vecka 41 - Det kusliga/ Unheimlich

Presentation av tillvägagångsätt- Teoretisk och gestaltande analys
Vi behandlar teorier som en verktygslåda som man kan använda sig av för att se på världen. Denna uppgift fortsätter på konstteoriblocket och repeterar och bygger på den grund som presenterats där. Detta kan ses som en tillbakablick på en av modernismens viktiga gestalter som sedan återanvänds på olika sätt av samtida konstnärer. I denna uppgift tittar vi på hur Freud gick tillväga för att förstå sig på varför det är så att vissa saker upplevs som kusliga i en viss kultur. Han utgår från språket i sin analys och tittar på var ordet kommer ur från början och hur det översätts till olika språk. Att utgå från språket är något som använts av många teoretiker efter Freud. Bland annat en teoretiker som heter Julia Kristeva.
Freud  grundade Psychoanalysen och var mycket inflytande under 1900 talet och modernismen. Många av hans teorier ställer man sig mycket kritisk till idag. Framförallt hans kvinnosyn och syn på människan som driftstyrd. Vi kan säga att vi här behandlar honom mer som en författare än som en vetenskapsman. Vi kommer inte fördjupa oss i hans hela verk utan titta på ett begrepp som han försökte förstå sig på, idéer om det kusliga. Det är viktigt att förhålla sig kritisk (som alltid) till den text ni ska läsa och ha frågorna nedan i åtanke. Och att ha på sig sina normkritiska glasögon. Från vilket perspektiv skriver Freud? Vad tar han för givet?

                                          Gregor Schneider Das Haus

Uppgift  ”Det kusliga”

”...det kusliga är en variant av det skrämmande som härrör från det längesedan kända och välbekanta.” s.323. Freud översättning Clarence Crafoord.

Egen beskrivning: det tyska begreppet är Unheimlich här översatt till det kusliga. 

Något som ligger i gränslandet mellan det välbekanta och det främmande. Någonting är nästan som vanligt. Det är inte så mycket kontrastverkan som glidning, krypning eller skevhet. En falsk ton. Kopplat till konventioner kan man tänka sig företeelser som vi inte kan kategorisera. Detta kan vara det främmande, men är oftare något vi delvis känner igen. Detta skulle kunna tolkas som ett frö till ett postmodernt sökande efter betydelser bortom ett dichotomiskt tankesätt. Och ett sätt att använda sig av språket som ett sätt att förstå hur betydelser i en kultur förskjuts och förändras. Samt ett sätt att försöka förstå varför vi tycker saker som vi inte kan kategorisera som skrämmande. Vi diskuterar idéer om natur och kultur.  Ideer om att betydelser är låsta eller flexibla. 

Vi tittar på begreppet och skapar egna gestaltningar som tar avstamp ur denna teoribildning. Vi granskar även denna kritiskt ur flera olika teoretiska glasögon och genom konstnärliga gestaltningar och placerar teorin i ett historiskt sammanhang.

Frågeställningar
Hur går Freud tillväga för förstå vad begreppet betyder?
Tycker vi här i rummet att samma saker är skrämmande? Varför/ Varför inte? Vad säger Freud? Vad tänker du?
Tycker vi samma saker är kusliga nu som för 100 år sedan, varför /varför inte?
Finns det likheter mellan det skriftliga språket och det bildliga?Fundera kring olika slags tecken.
Vilka symboler/ stereotyper återkommer i de saker ni valt att ta med er hemifrån?
Fundera på om det kusliga är plats- och tidsbundet.
Är texten rasistiskt eller främlingsfientligt? Eller fientligt mot sexuell läggning?
Natur och kultur? Vad är skillnaden. Syns någon syn på detta texten eller gestaltningarna?
Vad är norm i texten?


Exempel på ord  och personer vi kan ta till hjälp för vår gemensamma analys som vi hjälps åt att beskriva( inte komplett, påbörjad)
dichotomi
konvention
kontext
Psychoanalys- Freud
Strukturalism- Saussure....
Poststrukturalism- Foucault, Kristeva, Barthes,...
Simone de Beauvoir- natur och kultur
Judith Butler
Postmodernism- Lyotard....
Modernism-  Greenberg...
Socialkonstruktionism- Vivien Burr
kategori
stereotyp

Lektionsåtgång: 3 lektioner

2 hemläxor

Material vid genomgång : projektor, kamera.
Material för gestaltning: valfritt 

Kurslitteratur: Freud, det Kusliga, 322 i Freuds samlade skrifter.

Referenslitteratur: Freud det kusliga.

Syfte
"Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om konstbegreppet och konstbilden, populärkulturens bilduttryck och andra kategorier av bilder samt hur bilden i sitt sammanhang uppfattas av betraktaren."

"...färdigheter i att se och möta bilder samt möjlighet att själv uttrycka sig i bilder. "

"Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla färdigheter i att använda begrepp inom bildteoretiska områden som visuell kultur, design, konst och formgivning."

"Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att föra loggbok över och diskutera den konstnärliga arbetsprocessen samt designprocesser och formgivningsprocesser."

Centralt innehåll

Centralt innehåll

• Konstteori
• Visuell kultur 
• Bildanalysmodeller och bildtolkningsmodeller samt analys av konstbilder och massbilder.
• Bilden ur olika aspekter, till exempel historiska och nutida aspekter samt genus-, etnicitets-, klass- och åldersaspekter.
• Bildproduktion och bildanvändande i olika sammanhang.
• Bildens roll i kultur och samhälle samt för individen.

Uppgift 1 -Hemläxa

Ta med en sak som du upplever som kuslig. Det kan vara en scen ur en film, en plats, en person, en händelse, något i en bok.Gör en denotativ beskrivning i din loggbok samt presentera objektet med en bild/ klipp om det är en film/ citat om ur en bok. Vi analyserar Freuds text med hjälp av annan teori och era exempel.

Uppgift 2 (Lektion1)
Vi tittar på era exempel och försöker formulerar varför dessa upplevs som kusliga och försöker hitta gemensamma nämnare. Hur byggs den kusliga stämningen? Estetiska aspekter, färg, komposition, konvention. Vi använder oss av  denotation och konnotation för att få syn på ingredienserna. Samt begreppen indexikala tecken och metonymi. 

Freuds teori  Unheimlich-heimlich presenteras. Vi läser ett stycke ur källtexten eller ett kort utdrag/ beskrivning och begreppet presenteras genom ett antal visuella exempel. Till exempel hur två estetiska  konventioner överlappar,  två företeelser, en bekant och en obekant.  Ett exempel från konst, men också från populärkultur.

Uppgift 3 introduceras, påbörjas.

Uppgift 3 (lektion 2 och 3)

Skapa egna kusliga saker, materialet kan vara valfritt, det kan vara att jobba digitalt, eller med objekt, eller collage. Vi ställer ut/ presenterar sakerna sista lektionen och tar upp tre saker ur Freuds beskrivning av begreppet samt en denotativ och konnotativ analys.Dokumentation av gestaltning.

Uppgift 4 - hemläxa
Reflektion i loggbok. Samt dokumentation av gestaltning.

Examinationsform/bedömning

Presentation av sakerna. Tre olika presentationsformer, muntligt, skriftligt, bildligt  (skapande av objekt och användande av exempel.

1 Val av kuslig sak och denotativ beskriving i loggbok.

2 Muntlig presentation av valt objekt samt deltagande i analys av text.

3 Skapande och presentation av objekt.
4 Muntlig presentation och Reflektion och presentation i loggbok.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven redogör översiktligt för en kommunikationsprocess och de bakomliggande teorierna. Eleven redogör också översiktligt för en konstteori. Dessutom redogör elevenöversiktligt för färglära och formlära.

Eleven genomför enkla bildanalyser och bildtolkningar. I analysen och tolkningen redogör eleven översiktligt för hur bilden kommunicerar ur olika aspekter. Eleven redogör också översiktligt för hur bildens betydelser påverkas av dess sammanhang och hur betydelserna förändras beroende på vem som ser bilden, var den syns och vad som avbildas. Dessutom diskuterar eleven översiktligt bildens konstnärliga kvalitet. Eleven värderar andras bildanalyser med enkla omdömen.

Eleven redogör översiktligt för bildens betydelse i samhället och för individen.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven redogör utförligt för en kommunikationsprocess och de bakomliggande teorierna. Eleven redogör också utförligt för en konstteori och för samband med konsthistoria. Dessutom redogör eleven utförligt för färglära och formlära samt ger exempel på hur form och komposition skapar betydelser.

Eleven genomför bildanalyser och bildtolkningar samt redogör utförligt för skillnader och likheter mellan olika analysmodeller. Eleven redogör också utförligt för hur bildens betydelser påverkas av dess sammanhang och hur betydelserna förändras beroende på vem som ser bilden, var den syns och vad som avbildas. Dessutom diskuterar eleven utförligt bildens konstnärliga kvalitet. Eleven värderar egnas och andras bildanalyser med nyanserade omdömen.

Eleven redogör utförligt för bildens betydelse och påverkan i samhället, i kulturpolitikoch för individen.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven redogör utförligt och nyanserat för en kommunikationsprocess och de bakomliggande teorierna. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för en konstteori och för samband med konsthistoria. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för färglära och formlära samt ger exempel på hur form och komposition skapar betydelser och diskuterar det utförligt utifrån bildteoretiska begrepp.

Eleven genomför komplexa bildanalyser och bildtolkningar samt använder, granskar kritiskt, och redogör utförligt och nyanserat för skillnader och likheter mellan, olika analysmodeller.  Eleven redogör också utförligt och nyanserat för hur bildens betydelser påverkas av dess sammanhang och hur betydelserna förändras beroende på vem som ser bilden, var den syns och vad som avbildas samt hur detta påverkar det egna sättet att se på bilden. Eleven värderar egnas och andras bildanalyser med nyanserade omdömen samt ger förslag på alternativa sätt att analysera bilden.

Eleven redogör utförligt och nyanserat för bildens betydelse och påverkan i samhället, i kulturpolitik och för individen.